Hur kan kostnaden slå i taket för en del anställda varje år?

Så länge en arbetstagare finns i anställning (fram till pensionsavgång alternativt fyller 65 år) beräknas årligen en livränta för arbetstagaren. Arbetstagaren har nu tjänat in ytterligare ett års tjänstetid sedan föregående års beräkning.

Om pensionsunderlaget (löneunderlaget) höjts sedan föregående år och arbetstagaren har lång tjänstetid att ta med sig i pensionsberäkningen innebär det att förmånen höjs mer än för en arbetstagare som inte har så mycket tjänstetid sedan tidigare. Det innebär i praktiken att sista arbetsgivaren får täcka upp för ökningen av pensionsunderlaget även bakåt i tiden.

Om en arbetstagare exempelvis får ett höjt förmånsbelopp med 1 000 kronor per månad som ska räcka livet ut medför det att kostnaden förenklat blir 1000 kr/mån x 12 mån x 20 år = 240 000 kronor. En livsvarig förmån har en ungefärlig utbetalningstid på 20 år efter 65 års ålder.

Varför blir fakturan så hög vid pensionsavgång alternativt när arbetstagaren fyller 65 år?

Åren 2006 - 2011 är en övergångsperiod där arbetstagaren övergår från att ha rätt till förmånsbestämd ålderspension på den del som överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp (2006) till att få rätt till förmånsbestämd ålderspension på den del som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (2012). Under denna övergångsperiod räknas den förmånsbestämda ålderspensionen på ett sammanvägt basbelopp. För varje årsskifte används mer av inkomstbasbeloppet som grund vilket gör att det krävs ett högre pensionsunderlag för att få rätt till en förmånsbestämd ålderspension.

När vi fakturerar den årliga livräntan per årsskiftet, görs beräkningen på den del som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (51 100 x 7,5 = 383 250 avseende 2010).Om en arbetstagare fyller 65 år eller tar ut sin förmånsbestämda ålderspension under övergångsperioden 2006 - 2011 ska beräkningen istället göras utifrån det sammanvägda basbeloppet (48 500 x 7,5 = 363 750 avseende 2010) och förmånen blir därmed högre.

Från och med 2012 är övergången till inkomstbasbeloppet färdig och båda pensionsförmånerna beräknas på den del som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Då kommer skillnaden inte bli lika stor som under åren 2006 - 2011.

Hur kan fakturabeloppet skilja sig så mycket från den rekommenderade avsättningen på 37,5 procent?

Kyrkans arbetsgivarorganisation rekommenderar arbetsgivarna att budgetera med 37,5 procent av årslönen för nyanställda. Detta är en schablon och fakturerat belopp kan bli både högre och lägre än detta beroende på den anställdes lön och anställningshistorik.

För anställda som tidigare fakturerats med ett högre belopp än denna schablon, rekommenderar arbetsgivarorganisationen att det högsta av dessa belopp ska användas vid budgetering.

Om arbetstagaren varit tjänstledig under föregående år och lönen då understigit 7,5 inkomstbasbelopp kan arbetstagaren ändå ha rätt till en pensionsförmån om pensionsunderlaget överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Det kan inträffa om det i anställningen finns tidigare löner överstigande 7,5 inkomstbasbelopp som ligger till grund för pensionsunderlaget.

Varför blev det ingen faktura på en anställd som tjänat över 7,5 inkomstbasbelopp i år?

När vi gör en förmånsberäkning ska den grunda sig på ett pensionsunderlag. Det baseras på de 5 bästa åren av de 7 år som föregår året före beräkningsåret.Om vi, exempelvis, ska beräkna en förmån 2011-12-31 är det löner för åren 2003 - 2009 som ingår i pensionsunderlaget. För att ha rätt till en förmån ska pensionsunderlaget som är ett medelvärde på dessa löner indexerade till dagens penningvärde överstiga 7,5 inkomstbasbelopp.

Vad är riskavgiften och vad används den till?

Kyrkans arbetsgivare betalar en riskavgift som baseras på samtliga anställdas pensionsgrundande lön (från 16 års ålder). Riskavgiften består av tre delar:

• En premie för efterlevandepension
• En premie för värdesäkring av pensionsrättigheter
• En premie för rätten till premiekapning av den förmånsbestämda tjänstepensionen.

Premiekapningsavgift och premiekapningsnivå beslutas av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

Församlingar och samfälligheter omfattas av premiekapningssystemet. Från och med 2012 års intjänande ingår även stiften i premiekapningssystemet.

Varför en premie för efterlevandepension?

Här kan du läsa mer om efterlevandepensionen. 

Varför en premiekapningsavgift?

För att minska risken för höga premier för den förmånsbestämda ålderspensionen beslutade Församlingsförbundets styrelse införa ett premiekapningssystem 2009. Det innebär att fakturerad premie per individ och intjänandeår avseende förmånsbestämd ålderspension premiekapas. Premiekapningen finansieras genom en premiekapningsavgift. Maximal premie och premiekapningsavgift beslutas en gång per år av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

Här kan du läsa mer om premiekapningens införande.

Varför en värdesäkringsavgift?

Värdesäkringsavgiften används för att pensionskassan ska kunna inflationssäkra förmånsbestämda tjänstepensioner.

Enligt kyrkans kollektivavtal ska de förmånsbestämda pensionerna ökas årligen i takt med inflationen. Detta åtagande ingår inte i den pensionsförsäkring som arbetsgivarna har tecknat hos Kyrkans pensionskassa.